Den kärntekniska forskningen i Sverige påbörjades i slutet av 1940-talet. AB Atomenergi bildades för att ansvara för det civila statliga kärnkraftsprogrammet som forskade kring kärnkraften som energikälla. Bolaget hade som uppgift att konstruera experimentreaktorer och utveckla metoder för att utvinna uran från svenska fyndigheter. Verksamheten bedrevs inledningsvis i Stockholm och den första forskningsreaktorn, R1, uppfördes vid Kungliga Tekniska Högskolan. Under 1950-talet flyttade AB Atomenergi till Studsvik där verksamheten expanderade genom byggandet av ytterligare forskningsreaktorer, R2 och R2-0, samt en rad andra anläggningar såsom laboratorier och lagerbyggnader. Ågestareaktorn, R3, anlades utanför Farsta och togs i drift 1963.

AB Atomenergi bytte så småningom namn till Studsvik Energiteknik AB och har även haft andra namn. Under 1991 överfördes verksamheten till Vattenfallkoncernen som överlät de kommersiellt utvecklingsbara delarna till privata aktörer. Den kommersiella verksamheten bedrivs idag inom Studsvik Nuclear AB och Cyclife Sweden AB.

1989 trädde den s.k. Studsvikslagen i kraft (SFS 1988:1597). Genom Studsvikslagen ålades den som hade kärnreaktorer i drift att betala en avgift för att täcka kostnaderna för att avveckla ett antal anläggningar i Studsvik samt Ågestareaktorn. Avgiften skulle även täcka kostnaderna för att omhänderta det kärnavfall som uppkommit i samband med det statliga kärnkraftsprogrammet och som hade förts till Studsvik under en längre tid. Kärnkraftsproducenterna och Vattenfall AB kom överens om att bilda ett bolag för att hantera de skyldigheter som lagts på kärnkraftsproducenterna i och med Studsvikslagen. AB Svafo bildades 1992 och övertog ett stort antal anläggningar i Studsvik samt det kärnavfall som fanns lagrat i dessa. 1993 fick AB Svafo kärntekniskt tillstånd från regeringen att inneha och driva anläggningarna.

AB Svafo:s verksamhet har sedan starten bestått i att avveckla kärntekniska anläggningar som inte längre används samt omhänderta och mellanlagra kärnavfall till dess att detta kan föras till slutförvar.