Röntgenprojektet – en genomgång av historiskt avfall från forskningsverksamhet

SVAFO har genomfört ett projekt där man bland annat har röntgat avfall som paketerades främst på 60- och 70-talet och där man funnit att dokumentationen inte är fullständig. Totalt har 7 303 fat undersökts.

I drygt 20 procent av faten har man funnit olika former av vätskelösningar som inte ska finnas där. Dessutom innehåller faten mindre mängder av kvicksilver samt mycket små mängder av plutonium och uran. Det senare har man dock varit medveten om utan att veta vilka fat det gällt.

 – Anledningen till den bristande dokumentationen får vi anta är en kombination av andra krav och rutiner på den tiden faten packades och att avfallet är relativt ofarligt. Exakt hur det skett får vi nog inte reda på, det är ju femtio år sedan de första faten packades, säger Sven Ordéus, vd SVAFO.

Avfallet utgör ingen säkerhetsrisk där det finns idag. Stråldosen från dessa fat är knappt mätbar och lägre än den man får i ett flygplan under en Atlantflygning. SVAFO:s uppgift är att dokumentera, sortera och anpassa avfallet inför slutförvaring. 

SVAFO planerar att bygga en hanteringsanläggning så att dessa fat kan öppnas och innehållet behandlas och packas om. Genom att avfallet behandlas och analyseras med modern metodik är det sannolikt att en betydande andel av detta avfall kan omdirigeras till andra förvar än till det för långlivat avfall. Visst avfall kan sannolikt friklassas och hanteras som vanligt icke radioaktivt avfall. Efter att faten har behandlats och packats om, kommer innehållet i dem att reduceras med uppskattningsvis 75 procent. Det innebär en stor kostnadsbesparing eftersom behovet av att deponera i SFL och SFR minskar.

2 844 av fat av samma typ har redan deponerats i SKB:s slutförvarsanläggning, SFR. Det är ännu inte bestämt vad som kommer att ske med dessa fat. Men det troligaste är att de behöver tas tillbaka och paketeras om. Detta är något som SKB håller på att utreda.

Cirka 90 procent av avfallet på Studsviksområdet härstammar från den forsknings-verksamhet som bedrivits där sedan 1960. Övrigt avfall har skickats dit från bland annat högskolor, universitet, medicinsk forskning och sjukhus. Avfallet består främst av sopor och skrot, till exempel labbrockar, provrör, metaller och plast och annat som använts i radiologisk miljö. Även byggmaterial som t ex betong och grus samt jord och aska finns förvarat.

 För mer information: Sven Ordéus, vd SVAFO, 070-598 14 39


SVAFO är ett icke vinstdrivande företag vars uppgift är att avveckla anläggningar samt hantera och behandla historiskt avfall från statlig forsknings- och utvecklingsverksamhet för att möjliggöra slutförvaring. Hit hör bland annat laboratorier, forskningsreaktorer och avfallsanläggningar i Studsvik, uranverket i Ranstad samt kraftvärmeverket i Ågesta. Verksamheten granskas och kontrolleras av SSM.

Publicerad 7 maj, 2013